Lycka.nu

En ganska underbar dag, med många underbara människor. Dagen började naturligtvis med kaffe, dessutom i kärt sällskap. Javaflödet fortsatte hos vännen någon kilometer utanför centralorten, vilket förutom allt kaffe även innehöll skratt, prat och cowboykläder. Dessutom utspelade sig en stenhård pingisduell, vilken ingen vet vem som vann. Det spelade egentligen ingen roll, det var roligt och det var det viktigaste. Dagen fortsatte i samma strålande anda, med en biltur för att hälsa på Emelie och hennes pappa i stugan. Det var en riktig energiboost att vandra ner till sjön i solnedgången, med Emelie frenetiskt babblandes och husgudarna frenetiskt springandes bland träden. Så där stod jag sen och beundrade solen som sakta sjönk ner bakom ett berg, medan den strålade sig i glansen från den stilla sjön, och bara kände hur underbar kvällen var. Omgiven av skog, vatten, berg, solnedgång och kärlek, kände jag harmonin svepa in i mig och fylla på några av alla tomma energidepåer. Det var en upplevelse att ta vara på, så det var vad jag gjorde. Kvällen blev inte sämre av att sen dricka kaffe i värmen från elden i kamminen, innan vi åter begav oss till bebyggelsen.

 

Väl tillbaka i de mer centrala områdena av vår del i världen träffade vi på Camilla och Eve, vilka vi snabbt bestämde träff längre upp efter älven med i syfte att spana efter några trevliga bävrar. Trots att bävrarna inte var särskilt samarbetsvilliga vad gäller spontanumgänge kvällstid, var det en trevlig tur med många skratt. Det är underbart att se Camillas glittrande ögon och att höra henne skratta från hjärtat. Det är även det en av de upplevelser som bör tas tillvara på. Det gjorde jag och la den varsamt i mitt hjärta för att kunna ta fram och minnas när dagarna inte är lika ljusa.

 

Efter en sån dag som idag går det inte att göra annat än känna tacksamhet för allt underbart och alla underbara jag haft omkring mig. Det är en ynnest, en storhet och en möjlighet att känna lycka. För i stunder som de idag kan jag känna lycka. Lycka över Camilla och Emelie, över solen och hur vackert det är, över alla underbara vänner och den söta komplexiteten jag har omkring mig och över de helt galna husgudarna som alltid sprider glädje omkring sig genom att bara vara. Jag är tacksam över att jag lärt mig att ta vara på dessa stunder, det är nog nåt av det viktigaste som går att lära under ett liv -  att ta vara på det viktiga och att göra det nu.



Kommentarer
Anonym

kaffe, pingis, solnedgång o härliga husgudar o barn, kan alltid få en att le,



kram till dig

2012-05-18 @ 20:10:47
Ulrika

Kram tillbaka :)

2012-05-18 @ 23:22:08
URL: http://ninjasoul.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Lilla huset på banvallen

Det går inte att styra livet - bara att välja hur man ska förhålla sig till det.

RSS 2.0