Pengar, vad annars. Vad är det som får en att alltid tappa fattningen snabbare än det mesta världsliga man kan stöta på? Jo alltid dessa pengar.. Och det faktum att inget fungerar!! Det är just det, när inget fungerar på vissa ställen (läs min *piiip*) så slutar det alltid med att det påverkar mina pengar på något vis. Om det någon gång vore positivt så det vägde upp det hela, men nej. Det verkar liksom alltid vara åt det andra hållet.

Jag har ofta stora problem med att komma överens med Mr Murphy (för de som inte vet: Murphys lag - lagen om alltings jävlighet), men jag har väldigt ofta även stora problem med att förstå hur han hinner med att verka på alla områden av livet. Hur är det möjligt att vara överallt samtidigt och enbart ställa till oreda, elände och kaos? Jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till kloning, men jag är övertygad om att det måste vara Herr Murphy him self som gjorde den upptäckten. Det finns ingen annan förklaring till hans ständiga uppdykande överallt.

I vilket fall som helst så har jag för andra gången sen Henke dog nu råkat ut för ett samma problem kopplat till min *piiip*, som påverkar min ekonomi. Det har varit en del turer nämligen sen jag *piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip*, så de specifika problem jag babblar om nu är bara några få i mängden. Det här kommer att bli lite invecklat beskrivet, eftersom jag reviderat texten rejält när jag uppfattade att en människa trott sig vara personligen utpekad. Så är det inte, jag pekar inte ut någon enstaka människa och bad naturligtvis om ursäkt till personen. Den personen fanns aldrig ens i mina tankar när jag skrev inlägget. Nåväl, jag kan ärligt säga att jag struntar i vad det är som krånglar och vad som funkar och inte funkar, jag bryr mig för närvarande bara om att de får det att funka för mig. Hur det nu än är så finns det ingenting hos mig som känner att jag borde acceptera allt krångel för att jag är sjukskriven. Näpp, nu är det nog helt enkelt. Jag har tröttnat på att tyst göra alla möjliga underligheter bara för att det är så man bör bete sig. Min nya rebellpersonlighet har precis vaknat ur en alldeles för lång dvala.

Första steget blev att hårt och besinningslöst rapportera om min ilska på Facebook. Jag vet, det låter lite lamt. Dock ska man inte underskatta små steg, om det är ett steg i rätt riktning och det är det. Det är nämligen ett första steg mot att stå upp för mig själv. Idag mot min *piiip* alias Mr Murphy! Jag avstår gärna alla former av hejaklackssupport i form av ”krångligheter” och liknande. Ska jag ha något support över huvud taget, se för guds skull till att inte blanda in Herr Murphy!!