Det här är Marre..                   Carro & Marre                                       & Marre igen



Marre är Carros närmaste vän, eller hon var i alla fall det när Carro levde. I dag satt jag och läste Marres blogg. Hon hade skrivit så vacker om Carro och till Carro på hennes födelsedag i ett inlägg, att mina tårar bara rann när jag läste det hon skrivit. Det berörde mig så mycket att jag bestämde mig för att lägga upp det här. Naturligtvis har jag bett om lov först.

Marres inlägg om och till Carro
Idag skulle Caroline blivit 22 år. Känns hårt och sorgligt att det som hänt hände. Kan än idag komma på mig själv hur jag inte riktigt förstått att hon är borta. Ibland tar jag upp telefonen för att ringa henne. Men det som gör mest ont är när drömmar blir så verkliga att när jag vaknar är jag helt säker på att hon fortfarande finns. 

Hur som helst, så låg jag och tänkte inatt. Istället för att ringa och sjunga falskt för henne började jag sjunga inombords, "ja må hon leva, jag må hon leva" Och så slår det mig, som en jävla käftsmäll. Kan ju för fan inte ligga och tralla på den födelsedagssången inombords. Då kom tårarna istället. Av all saknad. Av allt vi inte hann göra tillsammans. Av att hon inte är här.

Men hur som helst så är det faktiskt Carolines fördelsedag idag, och även om jag inte kan trycka en glass i hennes söta ansikte idag, så kan jag iaf tända ett ljus och tänka på henne. 

Det vi fick tillsammans är något unikt, något fint att se tillbaks på. Även om det aldrig kommer bli sig likt så kan jag leva på alla fina minnen jag fått. Jag saknar oss, men även om allt är annorlunda nu och allt förändras, så kommer ingen kunna vara lika bra som Caroline. För det är oersättligt. 

Så.. Grattis finaste ängel. 
Älskad och saknad.

Vackra ord! Vacker bild nedan på Carro och Marre, som Marre har gjort. Jämför med kortet i mitten i början av det här inlägget. Duktig Marre som klarat av att göra den och dessutom så bra.