Måndagmorgon

Måndagsmorgon och kaffet har runnit och fortsätter att rinna i strida strömmar nerför min strupe. Vad skulle livet vara utan denna gudomliga dryck? De senaste dagarna har innefattat en del insikter. De låter små, men är i min värld stora. Jag beskriver dem bara extremt kortfattat och i en rätt inlindad version.  

Insikt 1: har skett i kombination av meditationskurs och samtalskontakt. Har insett hur otroligt mycket jag har arbetat med mig själv under de senaste åren, mer än jag kanske hade hunnit med att göra under hela mitt liv om verkligheten varit annorlunda. Var stort att inse, verkligen förstå, att jag har tagit större steg än jag trodde skulle va möjligt i min personliga utveckling och uppnått en del insikter som jag tidigare bara läst om i böcker. Nu är jag där själv och för mig är det stort.

 

Insikt 2: genom en dröm förstod jag något om mig själv och vikten av att inte trycka ner rädslor eller att döma andra för deras sätt vara eller att hantera sina rädslor. När allt kommer omkring har jag bara gått i mina skor, aldrig i någon annans, och kan därför inte heller veta vad som är rätt eller fel sätt att reagera, agera, bearbeta osv. för andra. Nä, fram för mer öppenhet i sinnet helt enkelt och att bearbeta rädslor som verkar vara så stora att det är bäst att försöka hålla dem i schakt.

 

Insikt 3: Återigen, vikten av att göra upp en plan eller åtminstone sätta upp vissa livsregler för sitt liv som hjälper en att hålla fokus på det viktiga i livet och att gå genom livet levandes, släppa onödig kontroll, inse att man inte äger något, göra det bästa man kan för sig själv och för andra och låta de omkring en växa och ta ansvar för sitt växande och inse att man inte är oumbärlig.


Kan tyckas som självklarheter och det är det väl egentligen oxå, men i min värld var det stort att inse att dessa självklarheter ramlat ändå ner i hjärtroten och blivit en del av vad jag faktiskt verkligen tror på och lever efter. Under bara en kort tid nu har det hänt saker i mitt liv, så roll efter roll skalas av mig och det som blir kvar är rätt och slätt jag, kärnan av mig. Stora steg i en liten människas liv. Nu lär det inte bli många steg till utan mer kaffe, så mot vattenkokaren och kaffepulvret helt enkelt.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Lilla huset på banvallen

Det går inte att styra livet - bara att välja hur man ska förhålla sig till det.

RSS 2.0